Usa eller inte usa... Australien eller inte Australien..

England eller inte England...Thailand eller inte Thailand..

Kroatien eller inte Kroatien..?

Så många val..vet inte vad jag vill eller borde göra.

Hur vet man vad som är rätt och vad som är fel?

Det är så otroligt mycket just nu som pågår i mitt huvud, vet inte riktigt var jag ska börja.

Mår otroligt skumt både idag och igår, vet inte riktigt vad som är fel med mig just nu. '

Har mina dagar då det är precis såhär men jag vet inte riktigt vad jag ska göra åt de heller.

Väljer att vara ensam dessa dagar och bara ligga i sängen och inte göra något alls.Som idag, då de blev de gossip girl. Har bara några avsnitt kvar innan jag tagit mig igenom säsong 5,

nu bara måste jag skaffa mig säsong 6!

Är helt såld på den här serien.

Något som är lite småjobbigt med mig är att jag tänker för mycket, som vanligt.

Jag känner i hela mig att jag är inte redo, de är inte dags än, de är inte min tid än.

Min dag kommer men inte än.

Och jag orkar inte de här just nu, är inte redo, gör bara ont av att tänka tanken på att bli kär.

Just nu känns de faktiskt lite så. Allt tar sin tid helt enkelt, och det är okej, det får göra de.

Min dag kommer också komma när jag är redo att låta mig själv känna så, när man minst anar de.

En gång trasig, alltid trasig...eller?

Fram till dess njuter jag av mitt liv med mina underbara vänner runtomkring mig som stöttar mig och finns där för mig till 100%. :)<3

Vet helt ärligt inte vad jag gjort utan mina älskade vänner, ni är mitt ljus, min framtid.

Utan er och min älskade familj & släkt är jag ingenting!

Ni är guldvärda, jag vet inte hur jag kan tacka er nog mycket för att ni ens ska förstå,

hur lycklig jag är över att ha er i mitt liv.

Känner mig otroligt lyckligt lottad! :)

I våras sa min farbror/gudfar till mig att om jag någon gång skulle lyssna på honom var de nu, mer än någonsin.

Han sa åt mig att åka till Usa, att göra de så snart som möjligt!

Grejen var då att jag fått jobbet i Stockholm och skulle flytta snart,

så jag viftade bort de tankarna som poppade upp och la de åt sidan.

Min ena faster har länge sagt åt mig att göra detta, ärligt talat i 3 år faktiskt.

Jag har valt bort detta val många ggr senaste gången i våras.

Saken är den att nu börjar även min pappa säga åt mig att åka, så denna gången kanske jag faktiskt borde stanna upp och lyssna. Jag har ju faktiskt ingenting som håller mig fast någonstans och ingenting att förlora.

Jag har själv haft dessa funderingar i rullning i mitt huvud ett tag.

Det är ju faktiskt något jag talat om sedan jag var 14.

Mina gymnasiekompisar frågade t.o.m för 2 veckor sen när vi hade en liten reunion varför jag inte åkt än,

då de var det enda jag pratade om och om igen i gymnasiet..

Vilket är en väldigt bra fråga som jag själv inte har svaret på.

Nu kanske faktiskt tiden äntligen är inne för att ta tag i dessa drömmar?..

Mycket att tänka på som sagt, ni får gärna hjälpa till

och tycka lite i den här frågan med hjälp av kommentarer. :)

Puss & Kram

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Hello! Har inte varit så aktiv här på senaste tiden, men har inte känt varken behovet eller någon lust till att skriva av mig här i bloggen.    Har hänt ganska mycket sen mitt senaste inlägg måste jag säga. Var på tomorrowland i somras med min ...

Har gått ca 1 månad igen, vet att jag är dålig på att uppdatera här. Men har kört lite oldstyle senaste veckorna och skrivit för hand i en "riktig" dagbok. Har egentligen inte hänt allt för mycket, bott i lägenheten 1 månad nu!!! Känns helt sjukt br...

Mina dagar har fyllts av jobb, packning och nu äntligen har jag börjat flytta!! Känns helt underbart! Men eftersom de mesta flyttades redan igår så känns mitt rum läskigt tomt och övergivet nu, men om en vecka BOR jag i min nya lya.. Finally!!! :D ...

Har haft något mycket problem med mina visdomständer den senaste tiden.. Och istället för att bli bättre, så blir det bara värre och värre. Börjar bli lite smått knäpp på de här nu!! Då jag nyss fick tvinga i mig 2 små danomino yougurtar.. då ändå ja...

Haha, måste bara berätta om min kaos fredag, börjar med att jag försover mig och blir väckt av min kollega 10 i 8 (jag börjar halv 8) så en något stressad Erika flyger upp och på med kläder för att sen springa ut till bilen och börja jobba, resten a...